Demokrati

 

 

Är demokrati på förskolan en självklarhet?

I första kapitlet i Lpfö 98/10 kan man läsa:
"Förskolan vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen i förskolan syftar till att barn ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. En viktig uppgift för förskolan är att förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom förskolan ska främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö."

 

Jag säger JAAAAA på frågan ovan! Det är vårt viktigaste uppdrag och citatet ovan borde vara en självklarhet för ALLA som verkar i förskolan. Tyvärr är det inte svaret för alla...

 







Just det ja!

Fräschar upp mig lite och läser återigen några böcker. Jag behöver uppdatera mig.

”Vi behöver en lärare som ibland är regissör, ibland manusförfattare, ibland ridå och fond och ibland sufflör. En lärare som är både mild och sträng, som är ljussättare, som fördelar färger och som till och med är publik – åskådaren som betraktar, klappar i händerna ibland, eller förblir tyst, fylld av känslor, som ibland bedömer skeptiskt och vid andra tillfällen applåderar med entusiasm.”

 

Loris Malaguzzi(ur Att göra lärandet synligt)

 

 

Spänner ögonen i texten och tankarna snurrar. Lärandet stannar inte utan fortsätter och nya upptäckter tar fart. Ja, det är ju sådan rollen är. Vi som arbetar med barn behöver skaffa oss många olika verktyg. Mångfalden av våra olikheter kryddar "grytan" och mötet med barnen blir ett spännande äventyr!

Ja visst gör det ont...

Ja visst gör det ont när knoppar brister.Varför skulle annars våren tveka? Varför skulle all vår heta längtan bindas i det frusna bitterbleka? Höljet var ju knoppen hela vintern. Vad är det för nytt, som tär och spränger? Ja visst gör det ont när knoppar brister, ont för det som växer och det som stänger.

Karin Boye

 

Jag vet att det inte är vår, fast för mig känns nästan hösten som i dikten ovan.
Som Linda Linder skriver:

"Nu är det jobbigt! Introduktionerna för de nya barnen börjar ta ut sin rätt, likaså alla omorganisationer, grupper som flyttat vidare ett steg i huset, pedagoger som följt med. Nya konstellationer- vi ska hitta varandra, vi ska hitta på vår nya hemvist, vi ska organisera oss samtidigt som vi står mitt i verksamheten varje dag, vi ska...vi ska....vi ska..."

Nu måste vi landa tänker jag. Landa i allt vi gör, har gjort och vill göra. Kämpa på där ute!

Ett år sen sist ...

Så sitter jag här ... ett knappt år senare

Var skall jag börja? Jag börjar HÄR och NU. Mitt liv ser annorlunda ut nu mot DÅ. Jag har pluggat KLART. Jag har nytt JOBB. Jag får bita mig i läppen när jag tänker på min nya roll. Jag har börjat arbeta som PEDAGOGISTA. Jo det är sant! De senaste årens slit med jobb och studier har gett lön för mödan. Och nu har faktiskt min dröm gått i uppfyllese. Namnet på bloggen är en spegling av något som jag ville förverkliga. Det är nu verklighet. Men jag slutar inte att drömma och jag har fler drömmar som kommer att gå i uppfyllelse, det är jag övertygad om. Det ända som kan stoppa mig är jag själv.